Jag somnar med tårar i ögonen & vaknar med tårar i ögonen för att du inte längre finns vid min sida.
Vill bara vara med dig, spola tillbaka tiden få tillbaka dig. Jag saknar att du varje kväll la dig vid min sida och höll om mig, nu är det bara tomt tårarna bara rinner. Jag saknar att du varje morgon viftade på svansen och grymtade av lycka för att bli klappad & kramad innan första promenaden, det är ingen Kira vid mig på morgonen nu & det smärtar mig.

Min livsglädje försvinner sakta, allt försvann när du tog sista andetaget, vad ska jag göra utan dig? Du som alltid fick mig glad, fick mig att le bara av att vara den du var. Känner mig meningslös, allt påminner om dig, om oss. Drömde om dig häromnatten att du gjorde illa din lilla fossing, men jag log när jag vaknade för jag trodde du var okej vid min sida, men du var inte där, bröt ihop helt. Nu när jag gråter finns inte du, som alltid brukade ta bort min tårar och sätta dig i knät & luta huvudet vid min axel, du visade mig allt det bra i livet.

Jag älskar dig, min underbara Kira, för mig var du inte bara en hund du var det bästa av allt. Du är nån annanstans, jag är här, vi skulle ju vandra hundra år sida vid sida. Varför är vi på olika platser? Smärtan inom mig kommer nog aldrig försvinna. Du var min värld. Det gör för ont inom mig.